Fotoalbum

Dagisbarn på utfärd på Stenhuggeriområdet. Huset bakom är Restaurationshuset.

Restaurationshuset. Byggt 1885 som servicehus åt stenhuggarna. Här fanns matsalar, bageri, bryggeri, affär, läkare, präst och nykterhetslokal. Används idag till Skärgårdskrafts sommarförsäljning och gästutställare.

Gaveln mot söder på Restaurationshuset. Innanför översta fönstret finns gästutställning och där nere Blekinge Museums stenhuggeriutstställning

Modell av en stenhuggare och hans verktyg i museets del av huset, där även en modell av ett gammalt kök har inretts.

Under trappan upp till Restaurationshuset.

Gammalt stenhuggarkök.

Vägen till Fångarnas Matsal. Restaurationshuset i bakgrunden.

Grunden är det enda som återstår av Kronoarbetsstationen. Den fanns mellan 1872 och 1894. Byggnaderna revs 1967.I hörnan närmast stod kyrkan.

Fångarnas Matsal. Byggdes till Kronoarbetstationens folk. Det var en militär organisation som hade hand om "fångar" dömda till allmänt arbete, många efter avtjänade fängelsestraff.

Fångarnas matsal används i dag till författaraftnar och musikkvällar.

Interiör av Fångarnas Matsal. Museet har en liten utställning.

Fångarnas Matsal mot norr.

Räls. Stenen lastades på rallar (vagnar) som fördes på räls.

Rester av gamla vagnar o.d.

Vändskivan. En cirkel av sten. Hit ledde alla järnvägsspår. Här valde man väg för rallen, gatsten ner till hamnen, skravelsten till krossen etc.

Vändskivan på vintern.

Ett minnesmärke över Stenhuggeriet och dess ägare. Stenen restes 1988 och är från början en del av en skoltrappa från ön. Skolan är dock riven.

Gamla kontoret, den första byggnaden. Här utförde Wolff sina kontorssysslor, anställde folk, avlönade dem och behandlade deras eventuella skadeståndskrav.

G. Kontoret till höger.

T.h. Nya Kontoret som byggdes när det gamla blev för trångt. Huset är idag privatägt.

Den s.k. Plattan. Här lastades gatsten för vidare export med ångare eller segelfartyg. Två smedjor var belägna i hamnen: Målasmedjan och Fångsmedjan. Den senare var Kronoarbetsstationens. På Plattan fanns på senare år en stenkross.

Hamnen. Stora fartyg har lagt till här. 10 resor i månaden till Svinemunde var inte ovanligt - vid bra väder.

Hamnen är i dåligt skick. Risk för ras.

Tippen. Här placerade man en stenkross 1906. den var på sin tid Europas modernaste.

Brygghuset. Fanns ej på stenhuggeritiden. Byggdes på 40-talet

Vrålebo, det stora bolagsbrottet.

Vrålebo ur en annan vinkel. Ett litet Dalhalla. Här har spelats teater och musik.

Bergvägg i Vrålebo.

Stenen ligger "bra i slag", dvs. i lagom tjocka lager för att brytas.

Tiden och naturen försöker läka och täcka över såren.

Här gick rälsen.

Rälssten som glor på en.

Huggbod för 3-4 man. Man var skyddad mot väder och vind men inte mot silikos (stendammslunga) eller ögonskador.

Huggbod interiör. I båsen höggs gatsten. Boden är en konstruktion byggd 1987. Huggbodar var ganska speciellt för Blekinge.

Krutboden låg av naturliga skäl lite avsides. Krutet hämtades där och bars på krutbårar till sprängstället.

Interiör av krutboden. Man använde alltid krut, aldrig dynamit som splittrade stenen. Krutet delar stenen. Dynamiten har, på fint språk, för hög detonationshastighet.

Ruiner är allt som finns kvar av Högarörskasernen. Den revs 1984. Flera kasener byggdes på ön där stenhuggarna fick bo gratis om 8 man delade på ett rum. Familjer fick hyra för 3 kr i månaden. Ofta hade de en inneboende.

Gammalt foto på Högarörskasernen.

Ritning över Högarörskasernen. Där fanns 8 rum, fyra ingångar och två eldstäder.

Likboden. Viloplatsen före begravning.

Fall och sprängolyckor var inte ovanliga inom stenhuggeriet.

" Och riskfyllt var slitet i berget. För tidigt brann kanske ett skott. Att gå till de kära med sorgen, blev kanske kamraternas lott.

Kyrkan på Tjurkö är byggd av "fångar". Den var först en del i den stora Kronoarbetsstationens byggnad, men övertogs av Tjurköborna och flyttades 1929 till sin nuvarande plats. Altartavlan är gjord av fången Abel Andersson.

Stora block i hamnen.

Stenhög i Solvik. Även på andra ställen på Tjurkö än Herrgården har man hämtat sten.

Vacker yta

Gammalt foto av stenhuggare.

Bland stenhögar.

Gentleman bland stenhögar.

Skolklass vid Baronahuset.

Huggare.

Ungdomar utanför Högarörskasernen.

Stenhuggare.

Konsul Franz Hermann Wolff.

Trappkonst.

På 1800-talet blev Tjurkö kallad för Guldön. Guldet var stenen, den hårda och slitstarka graniten och kustgnejsen som Frans Herrmann Wolff, preussisk fortifikationsingengör och konsul, fann på Herrgården år 1862.
Under ungefär 50 år framåt i tiden varade sedan Tjurkös storhetstid och på ön arbetade c:a 800 man i stenbrotten. Där fanns också kvinnor och barn som hackade skravel och slog kilhål.
Kronoarbetsstationen byggdes på Herrgården 1872. kronoarbetskåren var en militär organisation som bildades för att ta hand om och "sysselsätta sysslolösa och vanartiga personer" i Sverige. Detta system gav Wolff en billig arbetskraft.Kronoarbetsstationen fanns kvar i 22 år, till 1894 och på den tiden passerade 4711 "fångar".
När 1:a världskriget började, minskade behovet av gatsten drastiskt, för att vara så gott som helt försvunnet vid 2:a världskrigets början. Enstaka stenhuggare stod visserligen kvar och högg sten på Tjurkö även efter kriget, men på 1950-talet blev det helt tyst i berget. Många stenhuggare flyttade till Bohuslän, andra blev byggnadsarbetare.
 
Området är mycket intressant, har bevarade byggnader och en markerad vandringsled. 
I det stora Restaurationshuset, byggt som servicehus åt stenhuggarna och som numera drivs av Skärgårdskrafts konst-och hantverksförening under sommaren, kan man låna MP3-spelare gratis och gå ljudvandringen "En värld av vatten och sten" med lurar i öronen. Detta är en härlig upplevelse som är sammansatt av Blekinge Museum.
I restaurationshuset har museet en ständig utställning över stenhuggeriet och en tidsenlig modell av Herrgården från storhetstiden. Här finns också prov på olika bergarter och pärmar med tidningsutklipp och andra samlade dokument från tiden.
Om man önskar att bli guidad kan detta ordnas.
Se www.skargardskraft.se.
 

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Gunnel Engman | Svar 30.07.2017 13.50

Hej, Inger!
Tack,för trevlig guidning! Det är otroligt många år sedan jag besökte Tjurkö så det har hänt mycket där. Trots det minns jag och kände igen en del.

Christian Kutzner | Svar 10.12.2013 21.27

Vi har en del dokument och bilder från gamla Tjurkö

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

13.12 | 09:06

På fotot fanns inga träd, bara förtenans stuga och Skansen i bakgrunden.

...
13.12 | 09:03

Hej Tina! Din mor var väl Dagny? Hon visa mej foto tagit från Olof hus, ett foto dom Dagny visa mej. Tagit från huset mot fästningen har du detta foto?

...
25.06 | 21:42

Hej.
Vill gärna få information om Olof Anderssons släkt.
Jag är dotter till Bo Hamskog.
Mvh

...
04.05 | 19:23

Hej,fin sida.
Letar efter information om Josef Henrik Samuel Henriksson
Född: Tjurkö 1897 2/7 Var hittar jag det? Foto etc. Mvh. Josefin Baldock

...
Du gillar den här sidan